Publisert 9 desember, 2024
Om masker
Av Torbjörn Alström
Masken är en av människans tidigaste konstnärliga uttryck.
De äldsta maskerna som har hittats är över 9000 år gamla. Men det finns grottmålningar
som är upp till 11000 år gamla där man kan se att personer bär masker. Även på hällristningar i norra Skandinavien kan man se människor som bär masker. Ofta är det fågelmasker. Vad lockade dessa forntida människor att skapa och bära masker?
På många sätt samma som idag när vi klär ut oss för en maskerad eller karneval så har maskens grundläggande funktion alltid varit densamma, att få bli någon annan. Lämna mitt privata jag och släppa vardagen. Samma sak gör vi när vi ger oss in i olika rollspel vi byter skepnad för en stund och väljer en mask som ger mig en större självkänsla eller bara en annan attityd till min omvärld. Kanske kan jag genom masken få andra egenskaper eller krafter. Bakom masken kan jag få vara god eller ond, svag eller stark. Den ger mig en frihet att vara både den jag önskar vara men också få släppa fram sidor av mig själv som jag annars inte vågar släppa fram.
Historiskt har masken just varit ett sätt att bli någon annan eller som shamanen komma i kontakt med andra världar och krafter. Shamantraditioner finns över hela världen i olika former, inte minst hos våra samer då han kallas Nåjd. Masken har ofta använts som ett rituellt eller ceremoniellt verktyg för att komma i kontakt med inre styrkor eller för att befästa en tillhörighet i en grupp eller stam. Den har också använts i initieringsriter inför olika förändringar i livet, att lämna barndomen och bli vuxen,inför bröllop eller andra större förändringar. Men ofta också för att roa eller som ett verktyg för att berätta.
I teatertraditioner runt om i världen och även i Europa har masken haft en funktion som
berättare, inte minst i den italienska Commedia dellárten, som roade folket under karnevaler och oroade speciellt den borgerliga makten under framförallt renässansen. Masken har också som hos våra vikingar använts för att skrämmas. Utsmyckade hjälmar med en uttrycksfull ansiktsdel som skulle skapa skräck i betraktaren. Kan jämföras med de tortyrmasker som sattes på häxdömda, och var rena tortyrverktyg. Det finns en otrolig samling av gamla riddarrustningar samlade i Schweiz där hjälmen är uttrycksfulla uthamrade ansikten. En del skulle lätt kunna associeras till Mad Max filmer. I Lammet tystnar sätts en mask på Hannibal Lecter när han skall transporteras till en ny plats. Masken är snarare en munkorg och täcker bara underdelen av ansiktet. Associationen går till ett urtida monster som har hamnat i vår tid.
Filmhistorien är fylld av olika sätt att använda masker. Kanske det bästa exemplet på maskens förmåga även om det är en ren fantasi kan vi se i filmen The Mask från 1994 med Jim Carrey. Han lever ett trist och inrutat liv men av en slump hittar han en mask av Guden Loke från den fornnordiska mytologin. När han till slut inte kan motstå frestelsen
så tar han på sig den och förvandlas till en charmör. med övernaturliga krafter och otrolig charm. Loke var ju en trickster i Valhall som ofta orsakade kaos för dom andra gudarna. Ofta finner vi att karaktärer i spel och i film är direkt hämtade ur myter eller historiska sammanhang. Inte minst den Österrikiska ”Krampus” som idag dyker upp inom film och i serier och lajvspel. Ofta hämtas inspirationen från myter, sägner och historiska berättelser som ofta gestaltas genom masker.
Om artikkelforfatteren:
Torbjörn Alström er skuespiller, skulptør og maskemaker spesialisert på tre og lær.Alström har undervist i maskegestaltning, klovn och improvisasjonsteknikk ved Högskolan för Teater och Musik i Göteborg og har i tillegg holdt kurs på bl.a. Dramatiska Institutet i Stockholm.